Sorteringsmaskinen
Åldersgrupp och material
Vår planering är utformad till att utföras i en årskurs 3. Till vår aktivitet Sorteringsmaskinen kommer vi att använda oss av färgade A4 ark, lappar med pilar på samt tejp. Eleverna har förkunskaper om algoritm och andra vanliga begrepp inom teknik.
Lärandeobjekt
Eleverna ska veta/få uppleva:
- Hur en programmering kan se ut/gå till,
- Att data som matas in eller skapas i ett program kan sorteras på olika sätt.
- Att en bugg är ett fel som kan uppstå i systemet.
Dessa lärandeobjekt kopplar vi till det centrala innehållet i teknik och matematik för årskurs 1-3 (Skolverket, 2019, läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet).
Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Att styra föremål med programmering.
Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering
Symbolers användning vid stegvisa instruktioner
Beskrivning av lektion
Lektionen är inspirerad av sorteringsmaskinen på hemsidan kodknäck (kodknäck u.å.). Innan lektionen startar förbereder vi inför sorteringsmaskinen genom att lägga ut papperstallrikar och A4 ark med pilar på golvet. Vi börjar lektionen med att presentera aktiviteten sorteringsmaskinen och går igenom instruktionerna steg för steg samt visar eleverna hur de ska göra. Eleverna ska få sortera enligt månaden de är födda i, från januari till december. Är det flera elever som är födda i samma månad får de gå efter sitt födelsedatum.
Efter första försöket kommer vi att be eleverna vända sig om så att vi kan “fixa” en bugg i systemet genom att lägga till eller ta bort en tallrik eller pil, vad händer då? Blir det fel programmerat? Kan man ändra en bugg?
Anledning till att vi valt ett arbetssätt där eleverna får illustrera en process är för att eleverna lär sig bättre när de får använda alla sinnena. Lärande i kombination med kroppsliga, vardagliga och kulturella aktiviteter bidrar till minnesupplevelser hos eleverna (Alexandersson & Swärd, 2016). Alexandersson & Swärd (2016) menar vidare att de elever som får ta del av ett pedagogiskt drama har det lättare att ta till sig information jämfört med de elever som endast får läsa en text. Areskoug (2017) menar också att dramatisering där eleverna med sina kroppar får illustrera eller uppleva en process kan bidra till att göra det osynliga synligt för eleven.
Eleverna ska dessutom komma på egna algoritmer, det kan till exempel vara första bokstaven i sitt förnamn och sedan från vänster till höger stå i bokstavsordning. Det kan också vara skostorlek eller längden på eleven. Vi avrundar med att reflektera över vad vi har gjort under dagens lektion och kommer då fram till att vi faktiskt har sorterat på samma sätt som en dator gör. Vi avslutar med att eleverna får tycka till om upplägget med tumme upp/tumme ned.
Referenser
Alexandersson, U. & Swärd, A-K. (2016). Estetiska lärprocesser. Läs- och skrivportalen, Skolverket.
Areskoug, A., Ekborg, M., Nilsson, K. & Sallnäs, D. (2017). Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken: Metodik för lärare F-6. Gleerups
Johansson, J. Kring, M. (U.å.) Sorteringsmaskinen-Algoritm. Hämtad 2021-10-11 från https://kodknack.se/ak-3-aktivitet-01-sorteringsmaskinen-algoritm/
Kilen: Linnea, Linn, Erika och Amina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar