Vad är programmerat? - Nötväckan

 Nötväckan - Vad är programmerat? 

Denna lektion är riktad mot årskurs två men går att anpassa beroende på hur bekanta med programmering eleverna är. Lämplig förförståelse är att veta vad en sortering innebär samt att eleverna tidigare mött programmering i någon form.  

Vi kommer under lektionens gång att kort gå igenom vad programmering innebär och varför man programmerar. En tidslinje för ett programmerat objekt presenteras och eleverna får reflektera över vad det finns för objekt i deras närhet som är programmerade. Vidare genomförs en sorteringsövning vilken avslutas med en sammanfattning av lektionen. 

Lärandeobjekten för lektionen är följande: 

Eleverna ska få veta: 

• Att föremål i elevernas vardag kan vara programmerade respektive inte programmerade 
• Synliggörs genom diskussion kring vad programmering innebär, tidslinje för ett tekniskt föremål  

• Namn på några vardagliga föremål som är programmerade respektive inte programmerade: tvättmaskin, hiss, leksaksrobot, miniräknare och playstation, respektive fotboll, glas, godispåse, växt och fidgetspinner. 
• Tydliggörs genom sortering av föremål  

Lektionen om programmering ska anses meningsfull för eleverna. Lektionen kommer erbjuda eleverna tid till att fundera och diskutera för att deras nyfikenhet ska stimuleras. Areskoug m.fl. hävdar att elever får svårt att ta till sig kunskap genom aktiviteter om de inte förstår varför informationen och kunskapen är viktig för dem (Areskoug, m.fl. 2017). Eleverna har viss erfarenhet av programmerade föremål, men genom sortering och demonstration av elvispen vill vi utmana elevernas kunskaper ytterligare. Elvispen är lätt att förknippa med programmerade föremål eftersom den är utvecklad för att underlätta ett moment, men genom att förklara hur elvispen egentligen fungerar vill vi befästa ny kunskap till elevernas tidigare kunskaper. Klingberg lyfter vikten av att koppla ny information till tidigare kunskap och/eller erfarenheter för att få en framgångsrik befästning av den nya informationen (Klingberg, 2011). Helldén menar vidare att det är av stor vikt för elevers förståelse att de introduceras i vad föremål inte är. Detta kan vi då koppla till elvispen och att den inte är en programmerad produkt (Helldén, 2015).

 

Areskoug m.fl. (2017) poängterar att genom upplevelser, undersökningar och diskussion ökar förståelsen för undervisningens innehåll. Genom att låta eleverna arbeta med sorteringen av olika föremål vi valt ut får eleverna möjlighet till detta. I läroplanen beskrivs att elever ska utveckla kännedom för hur tekniska föremål utvecklats genom historien (Lgr11, 2019), vilket eleverna får uppleva genom den utvecklingskedja vi visar för dammsugaren. Vår tanke med utvecklingskedjan är även att det ska vara en spännande upplevelse för eleverna, då vi tänker att eleverna inte har kännedom för hur detta föremål har utvecklats genom tiderna. Läroplanen beskriver även att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper kring vanliga tekniska föremål i vardagen, detta kan kopplas till alla delar vi valt att genomföra i den planerade undervisningen. 

 

Referenslista 

Areskoug, M., Ekborg, M., Lindahl, B., & Rosberg, M. (2017). Naturvetenskapens bärande idéer – för lärare F-6. Gleerups. 

Areskoug, M., Ekborg, M., Nilsson, K., & Sallnäs, D. (2017). Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken: metodik för lärare F-6. Gleerups. 

Helldén, G., Karlefors, I., Högström., P., Jonsson, G., & Vikström, A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning. Liber.   

Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan. Natur och Kultur. 

Skolverket. (2019.) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011. (Reviderad 2019). https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 

Nötväckan - Jennie, Julia W, Khaoula, Matilda och Sara A