Gäddan     

Teknikundervisning Del 2, programmering

Titel: Vad är programmerat?
Åldersgrupp: Årskurs 2
Material: Leksaksrobot. Miniräknare. Bilder på programmerade maskiner, icke programmerade maskiner och robotar.

 Centrala innehållet:

•  “Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.”
• “Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.”
  
  (Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2019, s. 292-293)

Lärande objekt:
Eleverna ska lära sig att:

• Programmering handlar om att ge instruktioner till en dator eller robot så att den gör som vi vill.
    - Genom att definiera begreppet programmering.

•      Känna till några vanligt förekommande robotar i vardagen.
   - Genom att diskutera och belysa några robotar.

•      Ge exempel på vad som är en robot samt inte en robotar.
   - Genom diskussion samt sortering av bilder .         

•      En robot är en programmerad maskin som utför ett fysiskt arbete.
    -  Genom diskussion och praktiskt arbete lära sig om robotar.

•      Skilja mellan programmerade och icke programmerande föremål.
   - Genom att diskutera och sortera ut bilder på programmerade samt icke programmerade föremål.

    

      Utförande:
Under dagens lektion ska vi behandla vad programmerat är, samt vad som kännetecknar en robot. För att väcka intresset hos eleverna startar vi upp lektionen med att trycka igång en leksakrobot, bredvid roboten lägger vi en miniräknare. Vi frågar eleverna om de vet vad dessa två saker är. Vi frågar sedan om miniräknaren och roboten har någonting gemensamt. Svaret är att båda är programmerade. Bjurulf (2013) belyser att lärare kan fånga elevers intresse och därmed en vilja till att lära genom att introducera och utgå ifrån leksaker vid undervisningen.

      Vidare pratar vi om att programmering innebär att ge tydliga instruktioner till en maskin som tillexempel en hiss, så att den gör som vi vill. Vi frågar eleverna om de kan ge några exempel på maskiner som är programmerade respektive inte programmerade hemma hos dem. Vi tar sedan upp begreppet robot. Vi frågar eleverna om de har några robotar hemma. Vi diskuterar och förtydligar vad som skiljer en robot från en dator.

Därefter delas eleverna in i grupper om tre till fyra. Bjurulf (2013) skriver via Phillips & Soltis (2010) att lärande stimuleras då elever får möjlighet att samarbeta med uppgifter, detta enligt Dewey. Uppgiften blir att sortera ut programmerade samt icke programmerade föremål utefter bilderna de blir tilldelade. Tillsammans går vi sedan igenom deras sortering och diskuterar varför de har delat in föremålen som de gjort. Nästa uppgift blir att ta den programmerade högen av bilder och dela upp dem i robotar samt icke robotar, även här diskuterar vi hur eleverna valt att sortera.

Grupperna får sedan gå på robotjakt i skolan. Med hjälp av Ipads ska eleverna dokumentera de föremål de tror är robotar. Vi återsamlas i klassrummet efter tio minuter där eleverna delar med sig av sin dokumentation, Persson (2013) menar att digitala foton kan ge konkret stöd för lärandet. Vi avslutar lektionen med att återigen fråga vad programmerat är och vad som kännetecknar en robot. Eleverna får även berätta om de har en egen önskerobot som de skulle vilja programmera.

Referenser:

Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik. Studentlitteratur AB.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad, 2019. (2019)
Kursplan - Svenska (Grundskolan) - Skolverket 

Persson, H. (2013). Teknikgrytan – enkla undersökningar i teknik. Hands on science.

 

    Gäddan: : Emeli Egnell, Josefin Ransjö, Emma Blom, Miralda Lundh och Sofie Hedröd