Utomhusundervisning- Sorken

 

Institutionen för individ och samhälle

 

 

 

 

 

 

Utomhusundervisning

NTG101 – Naturvetenskap och teknik för grundlärare F-3

 

 

 

 

 

 

 

Författare:

Kursledare:                                                                                                         Linnéa Antonsson

Anna Jakobsson                                                                                                   Rasmus Ottersten

Ann-Louise Ernfridsson                                                                     Elfie Syla

Tünde-Katalin Szenczi                                                                                                       

 

Kemi i naturen        

I vår arbetsgrupp har vi fått tilldelat oss ämnet kemi och det estetiska arbetssättet. Kemin kommer vi att få in i undervisningen genom att arbeta med en heterogen blandning samt filtrering. Det estetiska arbetssättet kommer att genomsyra lektionen i form av att låta eleverna få genomföra en övning där de agerar de olika beståndsdelarna i blandningen samt filtret. Vi kommer att hålla vår undervisning för en årskurs två och materialet vi behöver är följande: kaffefilter, jord, plastmuggar, skedar och vatten. Syftet med denna undervisning är att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden (Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr11], 2017 s.179)

Eleverna ska veta att:

·       Det finns olika typer av blandningar

·       En blandning av lera och vatten är en heterogen blandning

·       Det går att separera en heterogen blandning via filtrering

Vi har valt dessa lärandeobjekt utifrån det centrala innehållet i ämnet NO från Läroplanen för grundskola, förskole klassen och fritidshemmet. Där står det följande: Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering (Lgr11,2017 s.181).

Uppstarten börjar med att vi går igenom alla ämnen och dess uppdelningar, se bilaga 1. Utifrån den bilagan kommer vi lärare att förklara för eleverna att alla ämnen delas i två huvudgrupper, rena ämnen och blandningar. Dessa kan i sin tur delas in i underkategorier, grundämnen och kemiska föreningar som tillhör huvudgruppen rena ämnen, medan heterogena- och homogena blandningar tillhör blandningar.  I denna undervisning har vi valt att fokusera på heterogena blandningar, specifikt lera och vatten (suspension). Vi kommer att dela upp klassen i fyra grupper med en lärare i varje grupp. I dessa grupper kommer eleverna att få skapa en heterogen blandning som består av vatten och jord. Därefter kommer eleverna få observera separeringen av dessa ämnen genom filtreringen. Efter observationen får eleverna gemensamt genom en estetisk övning agera vatten, jord och filter. Några av eleverna kommer att agera filter och hålla varandra i händerna, övriga kommer att få agera vatten och jord, dessa kommer att få springa runt och blanda sig. Sedan ska denna suspension få filtreras genom vårt mänskliga filter. Avslutningsvis gör vi en sammanfattning av undervisningen där lärarna kommer ställa frågor till eleverna utifrån lektionens innehåll. Eleverna kommer också under avslutningen få tillfälle att ställa frågor kring dagens lektion.

 

 

 

 

 

 

 

Referenslista

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (reviderad 2017)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

M. Aureskoug, M. Ekborg, B. Lindahl & M. Rosberg (2017), Naturvetenskapens bärande idéer - för lärare F-6. Gleerups. S.26

 

Hjulet - Vad flyter i skogen? 

Vi planerar denna lektion för en årskurs 1 med ca 20 elever. De material vi kommer använda oss av är 2 vita lakarna, 2 hinkar (gärna genomskinliga), vatten och olika föremål som går att hitta i skogen. 

Eleven ska få uppleva att föremåls tyngd och storlek inte har en direkt påverkan på att de flyter eller sjunker.  Det centrala innehållet för årskurs 3 lyfter att eleven ska kunna sortera material efter olika egenskaper bland annat om de flyter eller inte (Skolverket, 2019). 

Lektionstillfället börjar med att hela klassen samlas i en stor ring och får en kort presentation för att väcka nyfikenhet bland eleverna. Klassen delas sedan in i två lika stora grupper som går iväg med varsin lärare. Väl i halvklassen induceras dagens lektion mer detaljerat. Under lektionen kommer vi undersöka vilka föremål i skogen som flyter och vilka som sjunker. För att säkerställa att alla elever vet vad begreppen “flyter” och “sjunker” betyder frågar vi eleverna vad de vet om det och ber dem förklara. Sedan belyser vi tydligt att våran frågeställning för dagen är “Vilka föremål i naturen flyter eller sjunker?”. 

Efter detta får eleverna i uppgift att hämta två föremål från skogen, ett föremål som de tror flyter och ett som de tror sjunker. Detta moment räknar vi med att det tar ca 10 minuter. När eleverna hämtat sina föremål får de sortera dem i två högar (flyter respektive sjunker). Här belyser vi att vi nu har gjort oss en hypotes och att det betyder att vi nu har beskrivit vad vi tror kommer hända. Därefter diskuterar vi tillsammans vilka skillnader och likheter de finns mellan de olika föremålen i respektive sorteringsgrupp. Vilka av dessa egenskaper tror vi leder till att vissa föremål sjunker och vissa flyter. Denna diskussion räknar vi håller på i ca 8 minuter.  

Sedan kommer vi genomföra undersökningen genom att låta varje elev lägga föremålen, ett i taget, i en hink/back med vatten. Här kommer läraren välja föremål för att det inte ska blir bråk mellan eleverna om vilka föremål som ska testas. Därefter sorterar vi upp föremålen i två nya grupper utefter vilket föremål som sjönk och vilket föremål som flöt. Därefter diskuterar vi åter igen om vi ser några likheter och skillnader inom och mellan de sorteringsgrupperna vi nu har fått. Varför sjunker vissa föremål medan andra flyter? Undersökningen och diskussionen räknar vi med att ta 10–15 minuter. Här kommer vi belysa att exempelvis vissa tunga föremål kan flyta, och vissa lätta föremål sjunker. På så vis kommer vi in på densitet och benämner den kunskapen för eleverna. Vi förklarar för eleverna att föremål sjunker eller flyter beroende på densiteten (tätheten i objektet). Om ett föremål har högre densitet än vattnet så sjunker föremålet. Det innebär att de föremål vi har sett sjunka idag har en högre densitet än vattnet.  

Referenslista  

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket. 

Tusenfotingen - utomhusundervisning, Djuren om vintern

Titel: Djuren om vintern 

Åldersgrupp och material: 

Åk 1. Bilder av djur och deras bon. Samt naturmaterial från skogen exempelvis pinnar och löv. Vitt lakan. 

Lärandeobjekt:

• Eleverna ska veta att djur har olika strategier för att överleva vintern. 

• Eleverna ska veta att igelkott och orm är växelvarma djur som minskar sin aktivitet och går i dvala på vintern. 

• Eleverna ska veta att ekorre, älg och domherre är jämnvarma djur som är aktiva och behöver hitta föda för att överleva vintern. 

Genom ramsor och rörelser förtydligar vi de olika strategierna för eleverna. De får lära sig de olika anpassningar som djur har under vintern exempelvis dvala, flytta eller vara aktiva.

Kursplan biologi:

Det centrala innehållet: “Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.” (Skolverket, 2019, s.165)

Syfte: “Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.” (Skolverket, 2019, s.164) 

Utförande: 

Uppstart ca 10 min:

Eleverna har under tidigare lektioner fått kunskap om hur djuren anpassar sig till vintern och dagens undervisning kommer bygga vidare på detta. Lektionen startar med en kort introduktion för att väcka elevernas minne från tidigare lektioner genom att använda oss av produktiva frågor.  

Genomförande ca 15 min: 

Eleverna får i uppdrag att hjälpa djuren med vart de ska ta vägen då vintern har kommit. Djuren är i form av utskrivna bilder och ska flyttas till rätt anpassning utifrån stationerna vi förberett för eleverna. När alla djur är sorterade samlas vi vid vardera anpassning. Vi talar om anpassningen och skapar ramsor med rörelser vilket ger möjlighet för eleverna att befästa naturvetenskapliga begrepp som exempelvis spara energi, växelvarm och jämnvarm. Inom de olika anpassningarna har vi valt förbestämda djur

Dvala: Igelkott, orm, björn  

Flyttar: Svan, gäss 

Aktiva: Ekorre, älg, domherre

När eleverna har lärt sig ramsorna och rörelserna startar vi upp leken “under hökens vingar kom”. Leken har vi anpassat till dagens lärandeobjekt vilket innebär att barnen istället ropar “vart tar vi vägen”, höken väljer då dvala, flyttar eller är aktiva. Eleverna får ett kort på respektive djur som vi har pratat om idag. Eleverna som går fritt gör en en rörelse utifrån djurets anpassning till vintern. Detta för att höken ska se vilka som är fria. 

Avslut ca 5 min: 

Efter leken samlar vi eleverna för att sammanfatta och repetera dagens lärande genom en sång som är förberedd sedan tidigare av oss. 

Referenser 

Fässbergs IF 2013. 2021 maj 3. Under hökens vingar. Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=xoKb6faNQQY

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2021)

https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/1567674229968/pdf4206.pdf

Tusenfotingen: Anna Johnsson, Linnea Blomqvist, Ivana Culic Husadzic, Linn Friberg, Maja Jävert

Skruven- utomhusundervisning med estetiskt arbetssätt

 Titel: Anpassningar hos skogens djur 

Åldersgrupp: Årskurs 1. 

Material: Plastdjur, naturmaterial samt kroppen. 

Lärandeobjekt:  

Eleverna ska veta att djuren anpassar sig på olika sätt för att klara vinterns klimat, att djur kan flytta, gå i dvala och byta päls (Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), 2019, s. 165). 

Eleverna ska få uppleva att man kan använda estetiska uttrycksformer för att befästa naturvetenskap (Lgr11, 2019, s. 164).  

Lärandeobjekten tydliggörs genom repetition av djur och deras anpassningar till vintertid samt att de själva får tänka till när de skapar ett hem åt sitt djur. Genom sång och lek är syftet att bidra till att kunskapen om djurens anpassningar befästs genom estetiska uttrycksformer. 

Utförande:  

Under höstterminen har vi arbetat med skogens djur och introducerat hur de anpassar sig till vinterns klimat. Eleverna har fått kunskaper om att djur kan flytta, gå i dvala eller byta päls samt djur som hör till respektive grupp. Lektionen startar med att repetera de medhavda djuren, sedan delas eleverna in i mindre grupper. Varje grupp får ett djur som de ska skapa en miljö till där djuret kan bo under vintern. Detta genomförs med valfritt naturmaterial som eleverna hittar i skogen. När eleverna är klara med sina bon får alla grupper visa och redovisa hur de har tänkt.  

Under nästa aktivitet kommer eleverna ges möjlighet att befästa begreppen flytta, dvala, och byta päls genom sång. Sången har vi gemensamt skapat i klassrummet till melodin “gubben noak” (text nedan) där eleverna valt tre djur som representerar varsin anpassning. Sången kommer under aktiviteten utvecklas där eleverna får ge förslag på rörelser till de olika djuren och dess anpassning. Sången med rörelser repeteras tills rörelserna sitter. Rörelserna kommer sedan att användas i den avslutande aktiviteten som är en lek.  

Leken tar sitt ursprung i “ett två tre rött ljus” men byts ut mot “ett två tre- byt päls/ gå i dvala/ flytta”(instruktioner nedan). Lektionen avslutas genom att samla barnen och tydliggöra lärandeobjekten. Vi pratar även om hur man upplevde dagen och upplägget. 

Text till sången:  

Skogens djur, ja skogens djur de anpassar sig bra, 

svalan flyttar på sig, grodan går i dvala,  

och så har vi haren som byter pälsen sin. 

Instruktion till leken: 

En elev får “stå” på ena sidan planen och de andra står på andra sidan. Eleven som “står” står med ryggen mot de andra. Den personen som “står” säger ramsan högt medan de andra börjar röra sig  mot hen: 

”ETT… TVÅ… TRE – BYT PÄLS/ GÅ I DVALA/ FLYTTA” 

I samma ögonblick som ”anpassningen” sägs ska hen vända sig om och då ska de andra göra rörelsen. De som gör fel rörelse får gå tillbaka längst bak igen. Den som ”står” vänder sig om igen och upprepar ramsan. Målet är att man ska komma först fram till den personen som ”står” och klappa den i ryggen.  

Referenser 

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2019. (2019). Skolverket. 

 Skruven: Nathalie Thudén, Chantal El Hershawi, Anna-Karin Sandelius, Lisa Evonson, Katrin Bjerkenius Savolainen 

Utomhuspedagogik - Spiken

 En av de mäktiga fem - hjulet

 

Åldersgrupp och material

Lektionen är en fortsättningslektion på temat enkla maskiner och  inriktar sig till elever i årskurs två. Materialet som används hittas i naturen. Läraren har med sig en bild på hjulets utveckling genom tiderna, samt ett fysiskt hjul för att tydliggöra ämnesområdet. Sittunderlag tas med för att samla barnen sittandes. 

 

Lärandeobjekt

Eleverna ska lära sig:

1. Att hjulet har förändrats över tid 
2. Att hjulet återfinns på flera platser i vår vardag
3. Att använda tekniska begrepp som rör ämnet teknik, t.ex. hjulets utveckling och enkel maskin

 

Utgångspunkter från Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2019):

●      Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

●      Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov

●      Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

Lärandeobjekt ett och tre genomsyrar hela lektionen genom samtal, skapande och rörelse. Lärandeobjekt två tydliggörs genom lek och sång.

 

Utförande

Samla eleverna sittandes i ring. Börja med att berätta att ni ska arbeta med en av våra äldsta uppfinningar och fråga om någon kan gissa vad det är för uppfinning. Informera eleverna kort om att det första hjulet skapades, trots bristande tillgång till dagens tekniska hjälpmedel och material. Ställ sedan frågan, “Hur tror ni människan tillverkade hjul förr?”.

 

Hjul av naturmaterial

Dela in eleverna i grupper om 3-4 stycken. De ska som första uppgift under fem minuter söka material i närområdet. Förtydliga att materialet inte får brytas från levande växter. Med de insamlade föremålen ska eleverna forma ett hjul. 

 

Samla sedan klassen och låt dem presentera sina verk för varandra. Under presentationen diskuteras skapandet av hjul och vad som skiljer ett nutida hjul från de första hjulen. Lyft vikten av variation i utseende och material. Genom denna övning får eleverna en förförståelse om att de första hjulen var gjorda av sten, vilken bidrar till att eleverna får en bättre förståelse för nästkommande lek.

 

Lek - Evolution

Eleverna får leka en lek som heter evolution. Leken går ut på att eleverna ska genomgå fyra av hjulets utvecklingsfaser.Dessa faser är stenhjul, trähjul, vagn och bil. Varje fas har en rörelse som du som lärare kan ha förutbestämt eller som ni i klassen skapar tillsammans. Eleverna börjar som sten och gör rörelsen för sten samtidigt som de säger sten. När två elever i samma utvecklingsfas stöter emot varandra spelar de sten, sax, påse och vinnaren utvecklas till nästa stadie medan den andra stannar kvar i sitt stadie. Det sista stadiet kan inte tävla mot någon annan. Leken fortsätter tills det endast finns en kvar från varje utvecklingsfas (med undantag från bilen där det kommer vara flera). Samtliga elever fortsätter med sina rörelser tills leken är slut.

 

Lektionen avslutas med fem minuters samling där ni repeterar lektionens innehåll. Som avslut sjungs en rörelsesång där respektive elev får säga ett föremål med hjul och göra rörelser till detta. Till rörelsesången hämtas inspiration från  låten “En lille and med vinge”.

NTG101 Spiken: Julia Suomela, Cassandra Klinth, Sara Hansson, Hanna Holmgren

 

 

Referenser

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2019. (2019). Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

 

Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson E., & Ekblad, A. (2016). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och förskoleklass. Outdoor Teaching

Världsnatursfonden WWF (2021) Hämtad 2021-09-27 från https://www.wwf.se/utbildning/uppgiftsbanken/evolution-en-lek/

 

[Dina Damgaard-Vyum]. (2014, 8 oktober). En lille and med vinge [Videofil]. Hämtad 2021-28-9 från https://www.youtube.com/watch?v=xZXJTFKp_cs