Kan gråsuggor simma?
Åldersgrupp och material
Våran planering är utformad för att genomföras med en årskurs 3. Till den planerade aktiviteten kommer vi att använda oss av bilder, en plastburk, lupp, hushållspapper, vatten och gråsuggor. Gråsuggorna ska eleverna själva få leta upp i skogen.
Lärandeobjekt
Eleverna ska få veta att gråsuggan är en nedbrytare som bryter ner dött material på marken. Eleverna ska få veta att gråsuggor inte är några vattendjur. Eleverna ska få veta att gråsuggan har sina gälar på rumpan som de andas med. Eleverna ska få veta att gråsuggor trivs i mörka och fuktiga utrymmen.
Dessa lärandeobjekt kopplar vi till det centrala innehållet i biologi för årskurs 1–3 (Skolverket, 2019, läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet).
-Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
-Djur i närmiljön.
-Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
Utförande
Vi startar upp lektionen med att vi frågar eleverna om någon vet vart löven tar vägen efter att de har fallit till marken. Eleverna får berätta fritt om vad de tror händer med löven och vart de tar vägen. Efter detta berättar vi lite kortfattat och enkelt om hur nedbrytningen går till i skogen och hur den fungerar. Vi ger exempel på några nedbrytare så som maskar, myror, svampar och gråsuggor. Efter detta får eleverna veta att vi idag ska arbeta med gråsuggor. Eleverna ska sedan få leta upp ett par gråsuggor och för att underlätta för eleverna visar vi upp bilder på hur gråsuggorna ser ut och berättar i vilka miljöer de trivs.
När vi samlat ihop några gråsuggor får eleverna studera dessa med lupp och berätta om hur de ser ut. Vi berättar för eleverna att gråsuggorna till exempel har 14 ben och tillhör kräftdjuret. Gråsuggorna har dessutom gälar, precis som fiskar, men fiskarna trivs bäst i vattnet, är det även så för gråsuggorna? Vi har en frågeställning, eleverna får ställa sina hypoteser om vad de tror.
För att få svar på våran frågeställning placerar vi våra gråsuggor i en plastburk med vatten. Eleverna får studera hur gråsuggorna beter sig i vattnet, ser de ut att trivas eller ser det ut som att de försöker ta sig ur burken. Ganska snabbt så kommer eleverna att kunna se att gråsuggorna inte trivs i vattnet utan att de försöker ta sig ur vattnet. Vi tar därför upp dem från vattnet och placerar de på en bit papper istället. Eleverna får nu titta på hur gråsuggorna beter sig på pappret. De kommer kunna se att de duttar sin rumpa på pappret och vickar på sin rumpa, men varför gör de så? Vi berättar att detta beror på att gråsuggornas gälar som de andas med, sitter på rumpan. Tillsammans kan vi dra en slutsats om att gråsuggorna inte trivs i vatten.
Efter detta får eleverna lägga tillbaka gråsuggorna på de ställen där de hittades och avslutningsvis frågar vi eleverna om de kan berätta om vart löven tar vägen när de faller till marken.
Referenser
Lättman-Masch, R., Wejdmark, M., Jacobsson, G., Persson, E. & Ekblad, A. (2020). Leka och lära naturvetenskap och teknik ute: förskola och åk F-3. Outdoor Teaching Förlag.
Skolverket. (2019) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, reviderad 2019 Stockholm. Skolverket . https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar